Konflikten i Jemen
Jemen har under hela sin historia varit ett område drabbat av oroligheter, allt ifrån ockupering av britterna, till att vara ett område med Proxy stater och inbördeskrig. Detta kommer vara en kort sammanfattning om de olika aktörerna.
Yemen var under början av 1900-talet uppdelat mellan osmanska riket (Nordjemen) och britterna (Sydjemen) men de som höll den egentliga makten i Nordjemen var imamerna som var de religiösa ledarna i området. Efter första världskriget föll det osmanska riket och nordjemen utropade självständighet och imamerna styrde nordjemen fram till ett inbördeskrig 1962 där imamernas styre blev störtat. Konsekvensen av inbördeskriget var att en självständig republik blev utropades i Nordjemen. Nord och Sydjemen var fortsatte därefter vara delat under flera årtionden. Relationen mellan Nord och Sydjemen blev mycket spänd eftersom Sydjemen blivit en socialistisk stat med nära relation till Sovjetunionen. År 1990 upphörde Sovjets stöd till Sydjemen vilket ledde till att Sydjemen snabbt blev bankrutta. De enades kort därefter till en gemensam republik med Nordjemen där Nordjemens ledare blev president och Sydjemens ledare blev vicepresident. Men efter bara 4 år försökte Sydjemen utropa självständighet igen. Kriget blev kortvarigt och Nordjemen gick segrande ur konflikten. Presidenten i Nordjemen började samla makten mer runt sig själv för att motverka ännu ett inbördeskrig.
Vid samma tidpunkt ökade terroristaktiviteter i Medelöstern inklusive i Jemen vilket kulminerade i ett attentat mot ett amerikanskt krigsfartyg i en Jemensk hamn. Dessutom blev missnöjet bland zaidyyah muslimerna i Jemen större och större. 2004 hamnade huthirebellerna, som tillhör zaidyyah muslimerna i konflikt med regeringen. Enigt rebellerna har regeringen länge diskriminerat zaidyyah muslimerna och de har även anklagat regeringen för korruption och samarbete med Saudiarabien och USA. Huthirebellerna har under lång tid fått stöd utav Iran, som är en av de stora aktörerna i mellanöstern. Iran har en bitter rivalitet mot Saudiarabien och därför är Saudiarabien fientligt inställda mot Huthirebellerna.
Den nuvarande konflikten började 2011 under den arabiska våren där omfattande protester mot presidenten utbröt. Oppositionen krävde att presidenten skulle avgå efter över 30 år vid makten. FN skulle därefter stödja en övergång till demokrati. 2011 avgick presidenten och överlämnade till den dåvarande vicepresidenten. Utbrett missnöje ledde till att de redan starka Huthirebellerna ökade sitt inflytande och i september 2014 intog de huvudstaden Sana’a. Året avgick President (före detta vicepresidenten) och flydde landet. Saudiarabien blev ledande stat i en koalition som arbetade för att motverka huthirebellerna som Saudiarabien betraktade som en terroristorganisation. USA, Storbritannien och Frankrike stöttar koalitionen och sedan 2015 råder ett inbördeskrig i Jemen mellan den före detta regeringen, Huthirebellerna och andra mindre separatiststyrkor som vill ha självständighet.
17,500 civila offer uppskattas ha dött under inbördeskriget mest från flygräder av koalitionen. Cirka 80% av Jemens civila befolkning behöver humanitär hjälp och över 10 miljoner människor lever på randen till hungersnöd. Utav dom är 2.4 miljoner barn som kommer vara akut undernärda om situationen fortsätter och efter att Covid 19 härjat i landet och nyhetskanaler rapporterar att snart kommer Jemen knappt vara med på världskartan. Det är dessa problem som diskuteras under det pågående FN mötet.
VÄSTERHÖJD
